Jag är jätteglad för att det äntligen är onsdag och jag får prata om det jag brinner för. För idag är det Idrottens dag i Almedalen. Idrottens positiva värden och barns rättigheter.

Glädje, sammanhållning, friskhet och stark kamratskap – är det som ska återspegla idrotten. Det är för många en stor och viktig del av livet och utvecklingen, och de allra flesta barn upplever sitt idrottande som något positivt och roligt. Listan på fördelarna med regelbunden fysisk aktivitet, motion och idrott kan göras lång. Ökat välbefinnande, stärkt självförtroende, bättre koncentrationsförmåga, ökad inlärningsförmåga, ökad muskelstyrka, bättre kondition och förbättrad psykisk hälsa och välbefinnande är några. Inte minst kul och roligt!

Men precis som i skolan och i övriga samhället förekommer tyvärr mobbning, kränkningar och diskriminering fortfarande i idrottens värld. Det finns de som inte får vara med när ledare ”toppar” grupper och lag eller när pressen från föräldrar blir för stor. Att inte bli erbjuden en plats i bilen till och från match eller att alltid väljas sist vet vi sätter djupa spår. Det här är frågor som engagerar mig och många andra vilket var tydligt i morse på vårt fullsatta seminarum ”När inga skydd i världen hjälper”.

Tillsammans med Mattias Hjelmborg från Riksidrottsförbundet, Anna Lindblad från IK Bolton, Lena Hök från Skandia – idéer för livet resonerade vi om hur man kan göra för att minska diskriminering och kränkningar inom idrotten så att alla barn blir en självklar del av idrottsgemenskapen.

Anna berättar hur hennes klubb vill arbeta för att barn och unga ska kännas sig trygga och välkommen i idrottsgemenskapen. Viktiga diskussioner har förts i klubben om hur man ska hantera kränkningar och diskriminering samt hur man ska agera om något händer. Det här förebyggande arbetet har gjort att idrottsledare känner sig tryggare i sin ledarroll. Det är precis så här jag önskar att alla föreningar skulle göra. Samtala och föra diskussioner om vilka värden som ska styra föreningens verksamhet.

I ”Idrotten vill”  tar Riksidrottsförbundet (RF) tydligt ställning mot kränkningar och diskriminering och för rent spel, glädje, gemenskap och allas rätt att vara med. Mattias poängterar att Barnkonventionen ska efterlevas, vilket vi alla självklart står bakom. Men här behövs stöd från organisationer som Rädda Barnen som kan barns rättigheter. Jag är särskilt glad för att vi nu påbörjat samarbetet kring Föräldrartelefonen- och mailen.

Det var också intressant att höra Lena Hök från Skandia – idéer för livets tankar om vikten av att jobba förebyggande så att vi även fångar upp barn från som socioekonomiskt utsatta grupper. Det var Bosse i publiken från organisationen Kris snabb att kommentera. Han berättade om vikten av vikten att satsa på barns och ungdomars självkänsla och inte bara resultat. Det måste komma långt senare.
Idrotten är stor och vi måste hjälpas åt från alla håll för att alla barn och unga ska beredas plats i idrottsgemenskapen. Tänk att en timma kan gå så fort. Det är så mycket som jag vill fortsätta att diskutera. Men det här var en bra början och vi hoppas på fortsatt dialog.

Trevlig sommar!

// Helene Olsson
Projektledare Rädda Barnens idrottsprojektet
08-698 92 68