Har sett att Rädda Barnens årliga ’mamma-index’ fått en hel del uppmärksamhet där hemma, och även här på bloggen. Bra! Jag tänkte dra mitt strå till stacken och försöka sätta Somalia på kartan.
Landet är, kanske något överraskande, inte värst av alla kategorier; Niger är sammantaget det värsta landet att bli och vara mamma i (Snart kommer min kollega Ylva Sperling börja blogga om sina erfarenheter från Niger). Här dör vart sjunde barn som föds innan han eller hon fyllt fem år, vilket samtidigt innebär att varje mamma med säkerhet också kommer att mista ett barn. Det är hjärtskärande, och går inte att ens att försöka föreställa sig.
Somalia finns inte ens med på den sammantagna listan. Jag antar att det är för att det inte finns tillräckligt med pålitlig data för att få en ”ranking”. Men i Somalia dör till och med en än större andel barn innan de fyller fem än i Niger – vart sjätte barn. Somaliska barn har därmed sämst chans att överleva i hela världen.
En av de främsta grundläggande orsakerna till att barn dör tidigt är att de är undernärda, det vill säga helt enkelt inte får i sig tillräckligt med mat. Det kan både bero på en akut situation, som när svält uppstår, eller en mer kronisk situation då barnet under en lång tid inte fått i sig tillräckligt med näring och som en följd drabbats av upprepade infektioner. Eller en kombination av det två. I Somalia är en tredjedel av alla barn udner fem år undernärda. Inte blir situationen bättre heller – antalet barn som är hämmade i växten på grund av undernäring har bara ökat de senaste 10 åren.
Det ser inte bättre ut på andra fronter:
- 70 procent saknar tillgång till rent vatten.
- Mindre än vart tredje barn får gå i skola, och av de som kan, hamnar flickor långt efter pojkar – flickor har i genomsnitt två års utbildning! Det finns ett klart samband mellan flickors, och blivande mödrars utbildningsgrad, kopplat till undernäring och barnadödlighet. Ju mer utbildning desto lägre dödlighet.
- Endast 1 procent av kvinnor använder någon form av preventivmedel.
Sverige då? Jo, vi klarar oss om vanligt bra, med en tredjeplats efter Norge och Island. Vi är bäst i världen på att tillhandahålla så kallade baby-vänliga sjukhus (’Baby-friendly hospital initiative’) . Det sistnämda ingår för övrigt i projektförslaget jag skrev om sist, där vi skall stödja bykliniker att bli bättre på att stödja mammor att amma. Sverige är naturligtvis också bland de bästa länderna gällande föräldraledighet.
Jag diskuterade detta alldeles här om dagen med en amerikansk vän, som höll med mig att USA är skandalöst dåliga på detta. Det är faktiskt det enda utvecklade landet i världen som inte lagstadgat att arbetsgivare måste ge betald mamma-ledighet. Endast två procent av sjukhusen anses baby-vänliga, mot 100 procent av Sveriges sjukhus. En amerikansk kvinna löper 15 gånger större risk att dö av graviditets-relaterade orsaker än en grekisk kvinna. Jag kan fortsätta i evighet.
Men statistik blir ju rätt torrt efter ett tag. Bakom alla siffror gömmer sig dock riktiga mammor, barn, och pappor med för den delen. Det kanske känns smått deprimerande att gå och tänka på hur illa ställt det är, speciellt ur ett svenskt perspektiv, i nästan alla andra delar av världen var dag. Alla har vi vårt eget att hantera, men skänk i vart fall då och då en tanke till alla dessa fantastiska kvinnor runt om i världen och vad de tvingas gå igenom för att kunna ge sina barn en så trygg uppväxt som möjligt.
Nästan alla här håller nog med om att våra egna mammor är bland det bästa som finns. Men ibland glömmer man kanske bort just hur viktiga de är, både i små och stora sammanhang. Mammors hälsa, utbildning och välmående är i allra högsta grad avgörande för deras barns chanser till överlevnad och ett långt, hälsosamt och produktivt liv. Så denna vecka tänker jag vara extra tacksam att jag har en sådan fin mamma! Snart mors dag…
/Josephine Carlson, Rädda Barnen i Nairobi
Hur som helst, näringsinsatser går kortfattat ut på att dels behandla barn och mödrar som är undernärda, dels försöka förebygga att de överhuvudtaget blir undernärda. Vi riktar främst in oss på barn som är under fem år, samt kvinnor som är gravida eller ammar, då dessa grupper löper störst risk att inte få i sig tillräckligt med näring. Behandling sker till exempel genom att barn matas med en väldigt närings- och kaloririk jordnötskräm, som gör att de snabbt kan gå upp i vikt, kolla bilden. För att förebygga undernäring försöker vi bland annat sprida kunskap om hur bebisar och små barn bäst skall matas. Det innefattar till exempel att barn uteslutande skall ammas de första sex månaderna. För barn i utvecklingsländer kan en sådan förhållandevis enkel insats vara livsavgörande. Men det är inte alltid så enkelt att ändra ett beteende, framförallt när kultur och tradition säger annat, och det inte finns stöd för kvinnor som har svårt att komma igång med amningen.
Senast kommenterat