Jag är nyss hemkommen från Dessie, ett samhälle i norra Etiopien ca 7 timmar från huvudstaden Addis Abeba. Det är ett av de områden som Internationella Rädda Barnen har stora program i. 1984-85 var det hungersnöd här men numera är programmen mer inriktade på bredare hälsoarbete.
Dessie ligger högt uppe i bergen, med tunn luft, kalla nätter och branta kullar som gör transporter långsamma och dyra. Men inte minst finns här en väldigt stor grupp som lever under väldigt knappa förhållanden. Från Stockholm kan fattigdoms- och hälsoindikatorer lätt bli lite abstrakta. På plats i Dessie innebär det rök från eldarna på morgonen som klättrar mellan kullarna, plåtskjul längs med vägkanten, strömavbrott och mycket mycket annat.
Syftet med resan och de möten vi hade var att tillsammans med kollegor från hela världen planera fortsättningen på Rädda Barnens kampanj för alla barns rätt till hälsa ”EveryOne” Etiopien är ett land som haft stadig tillväxt de senaste åren, de har också lyckats förbättra flera av de hälsoindikatorer som finns kopplade till Millenniemålen nummer 4 och 5.
Dessvärre syns inte mycket av det i Dessie. Vi besökte det enda offentliga sjukhus som finns i området. Sjukhuset servar 7,5 miljoner människor. Eller rättare sagt, sjukhuset servar de av dessa 7,5 miljoner som inte har råd att köpa sin vård på något av de många vinstdrivande privata sjukhus som finns. För faktum är att medan mödrar fortfarande dör i sviterna efter förlossningar, helt enkelt för att sjukhuset inte har råd med blod, så finns det ett stenkast bort vård som håller en helt annan standard och med betydligt mer resurser. I ett och samma land kan barnadödligheten variera enormt mellan olika landsändar. Detta är såklart inget annat än orättvisa och många gånger ren diskriminering. Resurser finns i många länder men fördelas inte eller når inte ut till dem som behöver dem mest. Att ett land blir rikare betyder tyvärr inte alltid att alla i landet blir rikare.
Tillväxt är dessvärre inte en garanti för minskad barnadödlighet. För det krävs det också aktiva investeringar i hälsosektorn, politiska reformer och ett aktivt arbete mot diskriminering. Medan till exempel Indien har en mycket hög tillväxt så är ändå närmare hälften av alla barn undernärda, en tredjedel av alla undernärda barn globalt återfinns i Indien – som är ett medelinkomstland. Det betyder att om vi vill minska barnadödligheten så kan vi inte bara jobba för att minska ojämlikheten mellan länder, vi måste också minska den inom länder.
I dagarna släpper Rädda Barnen en rapport på det temat: ”Born Equal – How reducing inequality could give our children an better future” . Här kan ni läsa om vilka framsteg som gjorts sedan 1990 men också om hur vi har misslyckats i att nå de allra mest utsatta och hur vi, inte minst, måste börja ta ojämlikheten på allvar och se den för vad den många gånger är – ett utslag av diskriminering.
/Jesper Wiklund, Rädda Barnen
Senast kommenterat