En rubrik i Dagens Nyheter ropar ut något som vi på Rädda Barnen med stigande oro noterat i arbetet med våra förortssatsningar i Stockholm, Malmö och Göteborg. ”För lite hjälp barn i Rinkeby-Kista” lyder rubriken. Ledningsgruppen för socialomsorgen har gjort en rapport som refereras. De skriver i den att ”Vi anser att vi nu nått gränsen för vad vi kan godta som en rimlig nivå på biståndsinsatserna och kvaliteten i det övriga sociala arbetet”. Det är oerhört alarmerande när ledningsgruppen själv beskriver sin situation på det viset.
I Rädda Barnens barnfattigdomsrapport 2012 kan vi läsa slående siffror på hur vissa stadsdelar i Sveriges storstäder har en hög andel av fattiga barn. Andelen fattiga barn i Rinkeby ligger på 55 procent och i Rosengård är siffran uppemot 60 procent enligt Rädda Barnens definition. Andra slående siffror är att enbart ca 40 procent av eleverna på Husbygårdsskolan går ut skolan med behöriga betyg. Polisen uppskattar att det finns boendeplatser för ca 15 000 invånare i Rinkeby men de beräknar att det bor ca 25 000 invånare där. Det är siffror som vi inte borde acceptera i ett av världens rikaste länder.
Siffrorna är inte unika för Rinkeby, Husby och Rosengård. Utmaningarna är stora i ett flertal områden i Sverige där ungdomar inte har samma förutsättningar som andra barn att delta i samhället. I områden med fattigdom och trångboddhet behövs det extra tillgänglig samhällsservice. Bra skola, fritidsgårdar, mötesplatser, familjecentraler kan kompensera brister i form av arbetslöshet och utanförskap. Men den utveckling vi har sett i de stadsdelar där vi på Rädda Barnen arbetar har gått i motsatt rikting. I Järva har samhällsservicen steg för steg utarmats. Man har lagt ner skolor, fritidsgårdar, bankkontor, postkontor och vårdcentraler, vilket är något som också uppmärksammas i DN-artikeln.
Barnfattigdom handlar inte bara om brist på pengar. Minst lika mycket handlar det om en känsla av hopplöshet, utanförskap och att inte ha egenmakt att förändra sina livsvillkor. Detta anser jag är det största problemet när vi möter barn och ungdomar – att många inte känner att de kan förändra sitt liv eller lyckas i samhället. Känslan formas utifrån att barn och ungdomar i fattiga områden har föräldrar som är arbetslösa, att de dagligen läser tidningar med negativa rubriker om deras område, att de hela tiden får höra att deras skola är underpresterande. De saknar förebilder som de kan identifiera sig med i det offentliga rummet. Ett samhälle där välfärden steg för steg flyttas ”någon annanstans”, eller sakta dör ut visar också för de unga att de inte är viktiga att satsa på.
Låt oss aldrig glömma att fattigdom och utanförskap är i stark relation till ett innanförskap. Känslan av att jag kan vara delaktig i samhället måste vara lika för alla barn och ungdomar som växer upp i Sverige. I de verksamheter som vi bedriver i våra förortsområden är en av drivkrafterna både att ge barn och ungdomar inflytande i de processer som vi skapar – och att de ska få känna att de kan delta i samhället på samma villkor. Ökad självkänsla och självförtroende är nyckeln till att delta i samhället men det är upp till oss vuxna att erbjuda den samhällsservice som krävs för att varje barn och ungdom ska uppnå den känslan. Därför vill vi på Rädda Barnen att staten ska lagstifta om en garantinivå för förebyggande socialt arbete och tidigt stöd.
/Ihsan Kellecioglu, projektledare
Om vår verksamheter i förortsområden:
Föräldraforum i Rinkeby, Tensta och Husby. En mötesplats för föräldrar i Järva att samtala om viktiga frågor som berör deras vardag
Tjejforum i Husby och Rinkeby – verksamhet för tjejer vars syfte är att stärka tjejers självkänsla och skapa en plattform för engagemang och deltagande i samhället på samma villkor
Harakat café i samarbete med Megafonen i Husby – en mötesplats för ungdomar att folkbilda sig och samtala om samhällsaktuella frågor med kända föreläsare.
I Göteborg och Malmö arbetar vi med liknande verksamheter i form av föräldraforum och ungdomsforum.
Senast kommenterat