SVT1 sände igårkväll Dokument inifrån. En dokumentär inifrån en tonårsvärld där djungelns lag råder och vuxna inte släpps in. Men ikväll har vi släppts in. Vi har fått vara med när femtonåriga Sara berättar sin historia. Det är otäckt. Desto viktigare att vi tar vara på det vi fått bevittna.
Var går gränsen mellan vad som är övertalning och vad som är tvång? Det är en gråzon. Varför har man sex fast man inte vill? Varför säger man inte nej? Tonåringarna i filmen har olika förklaringar till varför, och tror att det är ganska vanligt. De har en vag och ofta överdriven bild av vad en våldtäkt är, berättar de i programmet Debatt som sändes efteråt. Och även när det inte är en våldtäkt eller ett övergrepp, så kan man må väldigt dåligt efteråt om man inte ville. Vare sig man är kille eller tjej.
Det är bra att det här kommer upp till diskussion. Det är inte alltid lätt för vuxna att veta var gränsen går för vad som är brottsligt, och än mycket svårare för tonåringar som fortfarande är barn. Under några dagar har TV, radio och tidningar fyllts av inslag om programmet och ämnet.
När jag chattade med tittare efter programmet http://svt.se/2.110265 slogs jag av hur stort behovet är att fråga och att samtala.
Vi hoppas att samtalet fortsätter.
/Åsa Landberg, leg psykolog, leg psykoterapeut



Jag orkar bara se 20min till att börja med. Känner igen det mesta ur Saras berättelse med ett par undantag. Jag berättade för några men blev inte trodd. På gyn ANTOG läkaren att jag, en då 17årig tjej, tyckte om hårda tag i sängen och förmande mig att ta det lite lugnare i fortsättningen. Jag vågade inte säga emot. Polismannen jag pratade med ett par veckor senare föreslog att jag inte skulle berätta mer för då var han tvungen att göra en anmälan och chansen att jag skulle bli trodd bedömde han som mycket liten.
Hej!
Jag önskar att varken du eller Sara i filmen hade varit tvungan att gå igenom de ni gjort. Att ni inte blivit lyssnade på eller tagna på allvar gör det än värre. Men genom att era historier blir synliga tror jag att fler vuxna och fler läkare och poliser kommer att lyssna nästa gång de möter en utsatt tonåring. Så tack för att du berättar!
Åsa Landberg